Om opinionsmätningar och förutsägelser

OPINIONSMÄTNINGAR: “Det är svårt att sia – särskilt om framtiden”skrev Falstaff Fakir i en av sina humoristiska skrifter. Tar man en titt på opinionsinstitutens prognoser och jämför med hur det sedan blev, så inser man hur svårt det måste vara.

cab-trenden-och-verklgheten-iiFör vilket opinioninstitut kunde förutsäga, att Sverigedemokraterna skulle komma in i riksdagen i valet 2006? Än mindre prognostisera, att SD skulle bli det tredje eller kanske t.o.m. det största partiet i svensk politik? Opinionsmätarna känner uppenbarligen inte till hur vindarna blåser i nuläget. Hur ska de då med någon tillförlitlighet kunna förutsäga framtiden? Håll upp ditt pekfinger i vinden så får du en lika god mätare.

I höstens amerikanska presidentval hävdade Gallup och andra opinionsinstitut att Hillary Clinton skulle vinna över Donald Trump med 3 procent. Trump valdes till näste president.

I Storbritannien stod striden 2016 om att lämna EU eller bli kvar. Opinionsmätningarna pekade på att STAY skulle få flest röster men BREXIT vann.

I Israel stod valet 2015 mellan vänsterinriktade Sionistiska unionen och högersympatiserande Likud. Alla prognoser visade att vänstern skulle ta hem spelet. I Sverige hade mainstreammedia sin vana trogen tagit ställning redan före valet. Deras besvikelse var tydlig när de fick rapportera om att Likud hade vunnit väljarnas sympatier och att Netanyahu fick bilda ny regering.

Går vi tillbaka till 1990 så bekräftas opinionsinstitutens oförmåga att förutsäga framtiden, för vilken mätning visade att Berlinmuren skulle falla? Och vem påstod i förväg, att kommunistiska Sovjetunionen skulle falla ihop som ett korthus 1991?

Går vi ännu längre tillbaka i tiden: vem förutsade att det judiska folket efter nästan 2000 år i exil skulle återvända till den land Gud givit dem, landet Israel? Och vem kunde i förväg berätta att detta land skulle utropas på en dag i maj 1948? Endast den som kände till Bibelns profetior blev inte överraskad. Där står det, hos Amos, Jeremia, Hesekiel och i flera andra bibelböcker.

Det borde alltså vara kristallklart, att vi människor inte vet någonting om framtiden och att vi inte kan förlita oss på opinionsmätningarna. Det är nuet som gäller, det är svårt nog att förstå.

Profetiorna i Bibeln däremot, de har slagit in med en träffsäkerhet som skulle kunna göra opinionsmätarna avundsjuka. I Gamla förbundets profetiska böcker ges flera hundra år i förväg igenkänningstecknen på den Messias som det judiska folket väntade på och som uppfylldes med Jesus från Nasaret, Jesus Kristus, på hebreiska Yeshua ha’Mashiach:

Messias skulle födas i Betlehem. Hans mor skulle vara en jungfru som således inte varit tillsammans med en man. Han skulle bota sjuka, väcka döda till liv, predika om Guds underbara himmelrike. Han skulle rida in i Jerusalem på en åsna, plågas och lida döden för att rädda människorna. Han skulle uppstå från de döda och lyftas in i himmelen.

Det omtalas även att han skulle komma tillbaka på Himmelens skyar för att döma levande och döda och upprätta Guds himmelrike, men den förutsägelsen väntar vi fortfarande på att den ska slå in. Men även här förutsäger Jesus “tidens tecken”.

I Kyrkan kallas den tiden för advent, den tid då vi minns och hyllar Jesu födelse, men också då vi väntar på Messias ankomst. I dag är det Första advent. Visst är framtiden oviss, men ändå får vi veta en hel del redan i förväg. Så håll ljusen tända: trons, hoppets och kärlekens ljus.

CAB