Be i ande och sanning, be för Grekland, Sverige, Israel

athos-0000-2PILGRIMER TILL ATHOS: Vi hade kommit till Karyes på Athos, den största staden på denna grekiska halvö. Jag letade efter ett bageri. Vi var på pilgrimsvandring och en bit bröd skulle vara bra att ha när det knep i magen, men det var stängningsdags, så jag måste skynda mig. Vid torget gick en kille, visste han var det fanns något bageri? Han ropade till en annan man tjugo meter bort och så kom en munk fram, som frågade om han kunde hjälpa till, en ortodox munk i sitt långa skägg, sin runda hatt, sin fotsida svarta dräkt och sin intensiva men vänliga blick.

Han följde mig en bit på vägen, frågade var jag var ifrån. Var jag kanske tysk eller engelsman? Svensk, svarade. “En sällsynt fågel” sa han, “a rare bird!” Var jag kanske protestant? “Ortodox” svarade jag. “En dubbelt sällsynt fågel!” Svenskar är ju inte kända för att vara kristna och allraminst ortodoxt kristna.

Utan att jag förde det på tal sa han, att det var viktigt att be för sitt land. Kände han till läget i Sverige? Eller syftade han på Grekland, EU? “Det är viktigt att be för sitt land!” sa han återigen, “väldigt viktigt!” Man ska be så att det blöder i hjärtat, så att det verkligen blöder i hjärtat! Då kommer Gud att rädda ditt land!”

Gud gillar inte ljumma böner, tänkte jag. Man ska “be i ande och sanning” som det heter i Johannesevangeliet. Då ber man av hjärtat, av sitt innersta, så att det riktigt blöder!

Jag kände att den Helige Ande hade sammanfört oss. Här fick jag oväntat svaret på min undran över vad det betydde, det här om att “be i ande och sanning”. Någon vecka innan jag reste till Grekland hade jag slagit upp Bibeln på måfå och läst Jesu ord i Johannesevangeliet (4:23-24):men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava. Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»  

Jag vet att man inte ska läsa Bibeln på det sättet, slumpmässigt, men nu gjorde jag det i alla fall. Nästa dag fick jag ett e-mail från några vänner, som var messianska judar och bodde i Israel. De berättade om Israel och citerade just det här bibelstället. Märkligt, tänkte jag.

Dagen därpå lyssnade jag på musik på You Tube. En messiansk-judisk sångerska som bor i Israel, Christene Jackman, sjöng en sång på hebreiska som hon skrivit själv. Texten var ur Psaltaren 27, på biblisk hebreiska förstås. Inledande temat var just detta, att be i ande och sanning. Jag rös. Vad var nu detta? Talade Gud till mig, och i så fall vad ville Han? Uppenbarligen ville Han att jag ska be för mitt land, för Grekland, för Israel, för Europa. Be i ande och sanning, så att det blöder i hjärtat! Det är just så vi ska be – inte tamt och halvhjärtat men “i ande och sanning”!

Hur gick det med brödet då, vårt dagliga bröd? Jo, jag hann till bageriet innan det stängde och fick med mig ett härligt nybakat bröd, äkta grekiskt förstås! Herren ser till de mest obetydliga av hans tjänare.

Anders