Svenska kyrkan (4): Politisk styrning bort från kristen tro

SVENSK KRISTENHET: Kvinnoprästfrågan

För några år sedan hade jag börjat ställa mig frågande till en rad beslut som Svenska kyrkan fattat i trosfrågor. Ett av dem var beslutet om att öppna prästämbetet för kvinnor, något som skapade djupa motsättningar mellan kristna.

De som var emot beslutet hävdade att de stödde sig på Bibeln och traditionen från apostlarna, Jesu lärjungar. De intog därmed samma ståndpunkt som den apostoliska ortodoxa kyrkan, som har en obruten tradition från Jesu apostlars tid. Till dess hade även Svenska kyrkan haft samma uppfattning i denna fråga, som brukar kallas ämbetsfrågan. Svenska kyrkans högsta instans, Kyrkomötet, hade emellertid en annan uppfattning. Här var (och är) ledamöterna utsedda av de mer eller mindre sekulariserade riksdagspartierna, inte av kyrkan själv, dvs av de troende kristna.

De som var för kvinnor som präster hävdade att Bibeln inte var Guds Ord men var inspirerad av Honom och präglad av sin tid, den tid då kvinnan var underställd mannen, och att Guds Ord således skulle vara tidsbundet och som därför måste anpassas till förändrade tider och seder.

Vilken sida hade rätt? Om man tror på Gud – Fadern, Sonen och Den Helige Ande – som ett högsta väsen, större än människan, så måste man böja sig för Guds ord och traditionen från Jesus och apostlarna. Om man tror att människan är det högsta väsendet, så gäller andra normer, baserade på en sekulariserad världsbild. En sådan sekulariserad världsbild vinner i dag snabb spridning inte bara i Europa men också i Amerika, Ryssland och snart sagt över hela jorden. Den världsbilden delas inte av den sanna kristendomen, som ser Jesus Kristus som sin Herre och Världens Frälsare.

Ämbetsfrågan var politiskt laddad och motiverad med argument som kvinnans jämställdhet med mannen, alltså jämlikhetsidealet, och resonemang om att någon biologisk skillnad mellan man och kvinna inte finns eller i vart fall inte borde påverka deras roller i kyrkan, alltså feministiska föreställningar.

Det blev med tiden nära nog en klappjakt på ”motståndarna” som mobbades inom Svenska kyrkan för sin tro. Det får här inte förtigas att även motståndare i många fall mobbade och bar sig kärlekslöst åt mot kvinnliga präster.

De kristna var uppenbarligen inte eniga och beslutet i ämbetsfrågan 1958 splittrade de kristna i Sverige men också internationellt. De vänsterliberala politikerna i riksdagen och kyrkomötet hade drivit in en kil som delade svensk kristenhet. För de troende kristna hade det varit bäst om man inte fattat ett beslut i så sekulariserad riktning. I stället borde Kyrkomötet ha strävat efter att bevara den långt viktigare enheten i tron, även till priset av att vara en kyrka i de politiska partiernas och statens onåd.

I den Anglikanska kyrkan tillåter man olika traditioner under samma tak. Man talar t ex om en mer “katolsk” tradition och en mer luthersk eller evangelisk tradition osv. Präster kan verka i församlingar som har en liknande uppfattning i ämbetsfrågan som de själva. En anda av tolerans och respekt för olika uppfattningar är viktig där.

Till en början hade man även i Svenska kyrkan högt i tak men samvetsklausulen från 1958 har marginaliserats alltmer med ökande intolerans som orsak och konflikter som konsekvens. Om man anser att uppfattningen i ämbetsfrågan är en trosfråga som man inte kan acceptera, så borde dessa präster enligt min mening i stället ta avsked från Svenska kyrkan och i stället söka sig kristna gemenskaper där “kvinnliga präster” inte är någon fråga överhuvudtaget.

Man kan förstå ämbetsfrågan som ett av många uttryck för Världens vilja till makt över Kyrkan. Numera kan som bekant kvinnor utöva prästkallet i många kyrkliga gemenskaper, medan kyrkor som den ortodoxa och den romersk katolska håller troget fast vid Kyrkans apostoliska tradition i detta avseende. Där har kvinnan högt anseende och en mycket viktig funktion och Jungfru Maria, Guds Moder, har en upphöjd roll som det främsta bland helgonen.

CAB

481px-Tsilkani_icon_of_Virgin_Mary_(Art_Museum_of_Georgia)

Bilden ovan: Tsilkani ikonen över Jungfru Maria och Jesusbarnet. Georgien, 800-talet.