Hur vet vi att Jesus var jude?

Jesus och hans apostlar var judar

Det är ju egentligen ingen nyhet alls. Det har varit känt ända sedan kristendomens begynnelse, detta att Jesus var jude. Och vad gäller alla hans apostlar och de fyra evangelisterna så var de allesammans judar. Alla böckerna i Bibeln är skrivna av judar. Judiska Museet i Stockholm har f.ö. arrangerat en utställning med detta tema.

Jesus var inte palestinier

Det var när “Palestinas president Abbas skickade julkort häromåret (inte precis något som muslimer har för vana), där han påstod att Jesus var “palestinier”, alltså arab och muslim, som ett och annat ögonbryn höjdes: Ska muslimerna börja stjäla Jesus nu också! undrade många. Palestina var inte ens uppfunnet på Jesu tid, för att inte tala om islam. Israels president Benjamin Netanyahu, som är jude, tillrättavisade honom kraftfullt.

Men det finns t.o.m. kristna, som kan sin Bibel så dåligt, att de inte vill acceptera att Jesus från Nasaret var jude. Jag kände mig tvungen att leta i “Böckernas Bok” och hittade en hel del, bland annat följande.

Jude är den som är född av en judinna

Enligt judisk lag är den jude, som är född av en judinna. Jesu mor Maria tillhörde Juda stam och var ättling av kung David (Ps. 132:11, Lukas 1:32). Eftersom Jesu mor var judinna, så var således även hennes son Jesus jude.

Född i Betlehem i Judéen

Jesus var född i Betlehem i Judéen ”på konung Herodes tid”. I dagens Israel har landskapet Judéen behållit sitt bibliska namn, men utanför Israel är det kanske mer känt som Västbanken, vilket är vad Jordanien började kalla landet, när det ockuperade de bibliska landskapen Judéen och Samarien från självständighetskriget 1948-1949 till sexdagarskriget 1967. Judéen och Betlehem är i dag under palestinaarabiskt styre och det kan kanske vara mot den bakgrunden som president Abbas kallade Jesus för “palestinier”, således en avsiktligt vilseledande uppgift.

Växte upp i ett gudfruktigt judiskt hem

Jesus var jude och hans hebreiska namn var Yeshua, ett inte ovanligt judiskt namn med betydelsen ”frälsning”, dvs ”räddning” på vanlig nutidssvenska. Jesus växte upp i ett gudfruktigt judiskt hem i Nasaret i Galiléen, dagens Israel. Hans styvfar Josef var en ättling av kung David. Josef och hans familj räknades därför till Davids hus när de skulle skattskrivas. Evangelisten Matteus (1:1-17) återger Jesu stamtavla från Abraham, Isak och Jakob genom de fyrtiotvå leden via kung David och dennes son Salomo fram till Josef, Marias man, Jesu mor.

Levde i det land som Gud gav det judiska folket

När man läser de fyra evangelierna i Nya Testamentet så framgår det klart att Jesu liv och verksamhet utspelade sig i det judiska landet kring Jerusalem, från trakten i norr kring Genesarets sjö i Galiléen genom Samarien söderut till Jerusalem och Judéen, centrala delar av våra dagars Israel. Jesus levde i det land som Gud gav det judiska folket som ättlingar till Abraham, Isak och Jakob.

Omskars på sin åttonde levnadsdag

Åtta dagar efter födelsen lät föräldrarna omskära Jesus enligt judisk sed (Lukas 2:21). Omskärelsen av gossebarnen på åttonde levnadsdagen är en bekräftelse av förbundet mellan HERREN och israeliterna  (3. Mos 26:46). Detta att föräldrarna lät omskära sitt barn är även det ett tecken på att familjen var judar.

Bar Mitzvah?

Varje år brukade Jesus följa med sina föräldrar till Jerusalem för att fira Pesach, dvs den judiska påskhögtiden. Vid ett sådant tillfälle när Jesus var i tolvårsåldern, hade hans föräldrar tappat bort honom och upptäckte det inte förrän de var på väg hem till Nasaret. De vände om och fann honom i helgedomen på Tempelberget, där han samtalade med de lärde. Det för tanken till den judiska seden med Bar Mitzvah.

Guds Son

Jesus talade då om det Heliga Templet som den plats där ”min Fader bor” (Lukas 2:41-49). På mer än 200 ställen i Nya Testamentet talar Jesus om Gud som sin far. Bönen “Fader Vår” är ett exempel bland många andra. Att Jesus uppfattade Gud som sin far tyder på att han själv såg sig som sonen, som Guds Son.

Den judiska trosbekännelsen

I början av sin verksamhet som vuxen fick Jesus frågan om vilket som var det förnämsta av alla buden. ”Jesus svarade” skriver evangelisten Markus (12:28-34) ”Det förnämsta är detta: ’Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.” Här citerar han Femte Mosebok 6:4, som är den judiska trosbekännelsen än i dag, den som kallas Shemà. Jesus bekände sig alltså öppet till judendomen.

Det dubbla kärleksbudetJames Tissot - Jesus förmanar de tolv apostlarna.

Han fortsatte med att citera Femte Mosebok 6:5: ”Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft.’ Därnäst kommer detta: ’Du skall älska din nästa såsom dig själv.’ Intet annat bud är större än dessa.” Det sista citatet i Jesu svar hämtade han från Tredje Mosebok 19:18. I kristen tradition brukar de två sistnämnda buden kallas för “det dubbla kärleksbudet”.

Refererade till den Hebreiska Bibeln

Jesus refererade till de judiska heliga skrifterna Torah, Profeterna och Skrifterna, som tillsammans benämns Tanakh. Det var de heliga skrifter som fanns på hans tid. Torah består av de fem Moseböckerna, som bland annat innehåller de tio buden, som även kallas Lagen. Tanakh ingår i kristenhetens Bibel, där den går under namnet Gamla Testamentet, ibland kallad den Hebreiska Bibeln eftersom originalspråket är hebreiska.

Betonade troheten till Torah

I sin Bergspredikan sa Jesus: ”I skolen icke mena, att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda. Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.” Till och med små prickar i de hebreiska skrivtecknen, som Jesus talar om här, har stor betydelse för förståelsen av texterna. Jesus uppmanar här till trohet mot Lagen, alltså de tio budorden med “det dubbla kärleksbudet” och Guds förbund med det judiska folket så som det framgår av den Hebreiska Bibeln. Jesus ville att den troheten skulle vara grundad i vårt innersta, i våra hjärtan: ”Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.” (Matteus 5:17-20)

Dömdes som judarnas konung

Jesus dömdes till döden av det romerska kejsarrikets ståthållare Pontius Pilatus och korsfästes på Golgata utanför Jerusalems murar. Överst på korset hade man på en skylt kortfattat skrivit ut domen mot honom: “Jesus från Nasaret, judarnas konung.” De judiska ledare som anklagade honom inför domstolen gjorde det inte för att han var jude – det ifrågasatte man aldrig – utan för att de menade att han sagt sig vara judarnas konung, dvs den den smorde konungen, den judiske Messias (på grekiska Christos), som man väntade skulle komma enligt profetiorna. Om detta kan man läsa mer här.

Juden Jesus

Var då Jesus jude? Hans mor var judinna, vilket gör honom till jude. Han omskars på sin åttonde levnadsdag som bekräftar Guds förbund med det judiska folket. Han uttalade den judiska trosbekännelsen Shemà när han började sin egentliga verksamhet i trettioårsåldern. Så: ja, han var jude.

Om juden Jesus levt i vår tid?

Hade Jesus / Yeshua levt i Tyskland på nazisttiden – låt oss fantisera kring det – så hade också han diskriminerats, misshandlats, fått lida för att han var jude för att slutligen möta döden i något utrotningsläger såsom Auschwitz.

Hade Jesus / Yeshua levt i dag i Sverige eller något annat EU-land, så hade han nog börjat fundera om det inte är dags att lämna Europa och söka sig till Israel. Judehatet växer oroande.

Hade Jesus / Yeshua levt i dag i något av de islamdominerade länderna och predikat det glada budskapet helt öppet, så har jag svårt att tänka mig att han inte skulle ha förföljts även där, kastats i fängelse och sannolikt avrättats, dömd för apostasi och blasfemi, dvs avfall och hädelse av islam. Det är så livet ter sig för judar och kristna i dessa länder. Som jude hade han varit välkommen till Israel, som är det enda land i Mellanöstern där judar och kristna kan leva och fritt utöva sin tro.

Varje hot mot judar är ett hot mot kristna

Eftersom Jesus Kristus var jude borde hans efterföljare se med särskild tacksamhet och kärlek till det judiska folket. Han vände sig i första hand till det judiska folket, som han var en del av. Han vände sig också till icke-judarna. Det framgår bl.a. av Johannes 10:16: “Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.” Det blev verklighet i Jerusalem på den första pingstdagen då den Helige Ande utgjöts över de troende, judar såväl som kristna. Det sker även idag i Israel där församlingar av både troende judar och icke-judar föds och växer mycket snabbt.

En annan konsekvens är då, att Jesu efterföljare, de Messiastroende kristna, borde med all kraft och förmåga stödja och söka skydda det judiska landet Israel närhelst det hotas och fientliga krafter vill dela upp det. En delning av landet är emot Guds vilja, det framgår av flera Bibelställen. Man kan därför med fog hävda, att att varje hot mot våra judiska bröder och systrar är ett hot också mot oss Messiastroende icke-judar.

Sann människa. Sann Gud

JamesTissot 2.Jesus var inte bara jude och judarnas konung, sann människa. Han var också Messias, uppfyllelsen av Bibelns många profetior om en kommande Messias, en smord konung. Som sådan skall han också komma tillbaka till den plats på jorden varifrån han steg upp i himmelen, Oljeberget i Jerusalem. Det skall då synas över hela himlavalvet, så på den dagen, HERRENS dag, behöver ingen tveka om vem Messias är.

Jesu mor Maria blev havande på ett övernaturligt sätt – genom Helig Ande – medan hon ännu var jungfru, alltså ogift, hon kan ha varit i fjortonårsåldern. När Jesus döptes i floden Jordan av Johannes så sänkte sig Helig Ande över honom liksom en duva “Och från himmelen kom en röst, som sade: ‘Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag.'” (Matteus 3:17). Det är dessa tre uppenbarelser av Gud som är kristendomens gudsbild, den Treenige Guden – Fadern, Sonen och Den Helige Ande.

Jesus från Nasaret predikade om Guds rike, förlät syndare, något som enligt judisk tro endast Gud kan göra. Och Han gjorde under. Han gjorde vatten till det utsöktaste vin, stillade havet när det stormade, helade spetälska och andra sjuka, gav blinda sin syn, gick på vattnet (ett tecken på att tron bär), drev ut onda andar, uppväckte döda. Han tog på sig våra synder, offrade sig frivilligt på korset, där han dog, begravdes men uppstod från de döda, uppsteg till Himmelen. Jesus Kristus/Messias, på hebreiska Yeshua ha’Mashiach, var Guds Son – sann människa och sann Gud. Jag hoppas få tillfälle återkomma om detta i ett senare inlägg på denna blogg.

 

Carl Anders Breitholtz

2015-03-19

Bilder: Målningar av James Tissot (1836-1902)

 

Advertisements