Jesus – judarnas konung

Jesus från Nasaret som levde i det Heliga Landet vid vår tideräknings början var jude. Och inte bara det. Han var judarnas konung också. Men, sa han: ”Mitt rike är icke av denna världen (Joh 18:36).

Ledande judar anklagade honom för att han skulle ha sagt sig vara Messias, den smorde konung som deras profeter förutsagt skulle komma och upprätta sitt rike på jorden. Som konung över det judiska landet skulle han ha varit ett hot mot den romerska ockupationsmakten. Den företräddes av guvernören Pontius Pilatus, som dömde Jesus till döden genom korsfästelse, en vanlig avrättningsmetod i det romerska riket.

Överst på korsen brukade man sätta upp en skylt som beskrev domen över den som skulle avrättas. Pontius Pilatus lät då skriva en text på tre språk – på hebreiska, dvs judarnas språk, på latin och på grekiska. Av Jesu lärjungar minns Matteus (27:37) texten som: Denne är Jesus, judarnas konung”. Markus (15:26) skrev ner orden ”Judarnas konung” medan Lukas (23:38) kom ihåg formuleringen  ”Denne är judarnas konung”. Johannes (19:19) återger ”Jesus från Nasaret, judarnas konung”.

I Nya Testamentets originalspråk grekiska kallades han Iesos, i översättning till latin blev det Iesus, medan han som jude kallades vid sitt hebreiska namn Yeshua. Alla de fyra lärjungarna som skrev evangelierna var således överens om att skylten på korset proklamerade Jesus som judarnas konung. De judar som anklagade Jesus ville att det skulle stå, att han sagt sig vara judarnas konung, inte att han var det. Guvernören svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit!” Så där stod det nu på skylten:

IESVS·NAZARENVS·REX·IVDÆORVM

I översättning från latinet betyder det ”Jesus från Nasaret, Judarnas Konung”, alltså Johannes version av skylten över korset. På krucifixen i våra kyrkor har det ofta förkortats med akronymen I.N.R.I. medan den hebreiska versionen återges mer sällan trots att det var Jesu eget språk.

Strax efter att guvernören förkunnat sin dom hade de romerska soldaterna hånat Jesus, spottat på honom och sagt ”Hell dig, du judarnas konung!” De klädde honom med en purpurfärgad mantel och till konungakrona vred de samman en krona av törnen med vassa taggar, som de satte på hans huvud.

Jesus från Nasaret dömdes alltså av Pontius Pilatus, den romerske kejsarens ståthållare, till döden för att han var judarnas konung. De ledande judarna i landet ville att han skulle dömas för att han sagt sig vara judarnas konung. Man fick inte ostraffat säga sig vara judarnas smorde konung, dvs Messias (på grekiska Kristos). Själv sade den dödsdömde att hans rike inte var av denna världen. På Pilatus fråga “Så är du dock en konung?” svarade Jesus “Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst.” (Johannes 18:37).

CAB

Törnekrona

Advertisements