Tomten (= Sankt Nikolaus förklädd)

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

tomtenViktor Rydbergs dikt publicerades för första gången 1881.  Alla de elva verserna lästes av många i Ny Illustrerad Tidning och snart blev dikten välkänd och älskad över hela landet. Rydberg hade träffat mitt i hjärtat i en tid då svenskarna höll på att lämna livet kring kyrkan på landet för ett liv kring arbetarfacket i städerna, men som ännu hade lantlivet i färskt minne. Tomten tittade till krubban i stallet, men kom inte ens att tänka på det lilla Jesusbarnet som låg i en krubba där i Betlehem i början av vår tideräkning. Rydbergs tomte hade inte ens hört talas om att Gud då lät sig födas som ett litet barn, helt utlämnat åt familjens och den judiska omvärldens goda vilja och omsorg.

Man kan nog utan överdrift påstå, att den grå tomten var en sekulariserad tomte, en liten krumelur som man inte kan låta bli att fascineras av, som levde sitt liv på gården utan att ha en aning om livets mening ur kristen synvinkel.  Han tycks ha varit lika frågande inför livet såväl i början av dikten som i dess slut. På så sätt tycker jag att Tomten speglar en verkligt sorglig avkristnad världsbild, som i dag präglar vårt Sverige långt mer än på Rydbergs tid.

christ-panto-spas_vsederzhitel_sinay1900-talets historia bekräftar, att Västerlandets beslutsfattare lämnat den kristna tron för en relativistisk, materialistisk och ateistisk grundinställning till livet. Men kristna finns ändå överallt i Europa, en majoritet kristna som märkligt nog låter sig styras av en ateistiskt sekulariserad minoritet. Även om bara 5-10 % av svenskarna går i kyrkan en söndag så är ändå mer än 70 % döpta medlemmar av kristna kyrkor. I Tyskland hör mer än 60 % till någon av de båda folkkyrkorna (Katolska och Evangelisk Lutherska) , i Italien är 80 procent katolskt döpta, i Portugal och Polen 90 %, på Malta 100%. I Grekland är en majoritet ortodoxt kristna liksom i många andra länder i östra Europa.

Ändå får kristna flygvärdinnor i Storbritannien och nyhetsankare på norsk statlig TV inte ens bära krucifix som halssmycke. Att krucifix eller “kors” inte ska få förekomma på arbetsplatser i offentlig tjänst eller i EU:s offentliga byggnader är en hållning som verkar vinna terräng om än under starka protester från kristna. EU är en organisation som säger sig verka för att undvika krig mellan medlemsstaterna men som i sin konstitution ändå inte kan erkänna sina rötter i den kristna religionen, vilken till skillnad från t.ex. islam förbjuder att dräpa enligt ett av de tio budord, de som Moses fick ta emot av Gud! Vilken panisk skräck för kärlekens Gud döljer sig inte bakom EU:s relativistiska intolerans! Man kan inte annat än häpna! Mer om bland annat detta står att läsa i Världens ljus (i kapitlet Relativismens diktatur), en aktuell bok av förre påven Benedictus XVI, som jag håller på att läsa för närvarande. Julklapp, förstås.

santa claus and his sleigh isolated on blueI stället för Rydbergs grå lilla tomte kan vi se på kristenhetens livsglade, rödklädde och ho-hoande “Santa Claus”, som har Sankt Nikolaus (som levde i Herrens år 280-343) som förebild. Denne helgonförklarade ärkebiskop av Myra spred glädje och ingöt framtidshopp till dem han mötte. Han gav av vad han hade (helst anonymt) och särskilt till de små barnen. Sankt Nikolaus hade tydligen barnasinnet i behåll precis som vår Herre Jesus Kristus manade oss: ”Om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket” (Matt 18:3). Som vuxen kan man tycka att “det är ju orimligt!” Men om man uppfattar det som en fingervisning om var himmelrikets nycklar förvaras, så förvandlas det omöjliga och ouppnåeliga till en öppning mot Guds frihet i barnets tillit till sin pappa!

Vi får naturligtvis inte heller glömma julgåvornas förebild i de tre konungarna (eller var de kanske vise män?) som följde stjärnan till krubban, där den lille judakonungen hade fötts, som de uppvaktade med sina dyrbara gåvor guld, rökelse och myrra. Denne smorde konung Messias var den som Bibelns profeter hade sagt skulle komma och vars ankomst de intensivt inväntade. Profetiorna stämde in: född i Betlehem i Juda bergsbygder på ett av Gud ingivet sätt av en ung judisk jungfru av kung Davids hus. Nu väntar vi återigen på hans ankomst, nu i härlighet som den smorde Messias “till att döma levande och döda” som det heter i trosbekännelsen. Även det omtalat i Bibelns profetior.

Så allt gott i denna spännande tid & god fortsättning på julen!

CAB

Bilden i mitten av Kristus kallas ibland Sinai Jesus och är möjligen målad av Fra Angelico. Med sin högra hand välsignar han betraktaren.

Musiken (nedan) är Messias av Georg Friedrich Händel framförd av The Choir of King’s College, Cambridge.

 

 

 

 

Advertisements