Resonemang om invandring behövs!

I den svenska offentliga debatten har det i åratal varit mer eller mindre tyst om invandringen. Det är nu många år sedan censuren avskaffades i Sverige men ändå har politiker och media lagt “locket på” och bara tillåtit vissa åsikter. Det “politiskt korrekta” fungerar som ett slags uppifrån styrt mobbningssystem, som har ersatt censuren. Yttrar man sig oförsiktigt riskerar man bli stämplad med färdiga glåpord som främlingsfientlig, islamofob, xenofob, rasist, nazist, eller varför inte homofob. Som lök på laxen kan du råka ut för att omplaceras eller få sparken, givetvis med fallskärm, men utan snören. Det har fått till följd att den officiellt accepterade bilden av invandringen och verkligheten glidit isär.

Med statsminister Reinfeldts vädjan till svenska folket (presskonferens 2014-08-16) att “öppna sina hjärtan” för invandrarna har läget förändrats. Han sträckte fram handen och bad om 48,2 miljarder extra till Migrationsverket extra utöver redan budgeterade utgifter 2014-2018 för invandringen (SvD 2014-08-13). Hittills har det varit förbjudet att tala om invandringens kostnader. Yrvaket talar nu media och politiker om den omfattande invandringen och de kostnader under en lång följd av år framöver som den kommer att föra med sig. Verkligheten tycks ha hunnit ikapp ja-sägarna i regering, riksdag och media.

För tre månader sedan skrev jag en artikel i tidningen Dagen (2014-06-04), en tidning som gärna vill kalla sig kristen. Där framförde jag åsikten att vi behöver resonera om invandringen. Med en skev eller helt utebliven debatt om invandringen är det som bäddat för sinnesförvirrade beslut i regering, riksdag, landsting, kommun och kyrkomöte. Vad är det för slutsats vi kan dra av det faktum att kristna i Mellanöstern förtrycks av islams sharialagar och att de förföljs av muslimer i de islamdominerade länderna? För att ha satt pekfingret på en öm punkt i PK-världen blev jag nu kallad  för “ond”: “Man ska inte löna ont med ont!” som redaktören på Dagen uttryckte sig.

Här följer nu min artikel och det svar som en redaktör på Dagen publicerade mig ovetandes som “motgift”.  Men när blev det då av ondo att vilja skydda sig själv, sin fru och barn, sina närmaste från islam och radikala muslimers framfart? Den åsikten framförde jag men den fick inte publiceras i tidningen. Det var varken politiskt eller religiöst korrekt.

Carl Anders Breitholtz menar att Västs multikulturella politik tycks vila på en doktrin om kulturrelativism och att det är en doktrin vars falskhet lätt avslöjas genom att se hur kristna och judar bemöts i islamdominerade länder. Han får svar direkt från Carl-Henric Jaktlund som menar att man inte ska inte löna ont med ont.

”Vågar vi bygga ett nytt Sverige?” Det frågar Carl-Henric Jaktlund i en ledare (Dagen 28/5). Nu efter EU-valet menar han att myndigheter, föreningar, kyrkor etcetera borde bygga ett land i nuet och för framtiden.

Men är det den organisatoriska överbyggnaden som bygger ett land? Utan människorna betyder den politiska, mediala och organisatoriska överbyggnaden intet.

Jaktlund, som företräder Dagen, menar att vi svenskar och andra européer inte bara ska förutsätta att invandrarna ska integreras i Sverige och övriga väst, men att vi ska anpassa oss till de ankommande. Det är nu en fråga som tål att diskuteras för på goda grunder råder det delade meningar om den saken.

Jag menar, att vi måste öppet och förutsättningslöst resonera om konsekvenserna av vår multikulturella politik och den invandringspolitik som blivit följden.

De framgångar som så kallade ”främlingsfientliga” och ”extrema” partier hade i EU-valet handlar egentligen inte om främlingsfientlighet eller extremism. Man borde i stället se valresultatet som en tydlig protest mot obenägenheten i politik och media att resonera om den ovanifrån styrda invandringspolitiken. Att döma av valresultatet saknar den till stor del stöd hos stora grupper i samhället.

För även om vi européer är traditionellt öppna för dem som söker få vår hjälp – ett resultat av vår i grunden kristna civilisation – så förutsätter den öppna invandringspolitiken att vi verkligen vill och har möjlighet att ta emot invandrarna i den omfattning som nu sker.

Majoriteten av invandrarna kommer numera från Mellanöstern och Nordafrika, där islam dominerar, en religion som på olika sätt förtrycker och förföljer judar, kristna och andra icke-muslimer och som också för med sig fiendskap mellan de två dominerande riktningarna, sunni– och shiamuslimer. När vi i väst ser vad som sker med de kristna och med judarna i islamdominerade länder och regioner, våld som tenderar att importeras även till väst, så är det inte underligt att allt fler väljare vill se en annan ordning. Varför ska vi i väst ta emot muslimska invandrare när deras islamdominerade hemländer inte accepterar oliktänkande som kristna och judar?

Västs multikulturella politik tycks vila på en doktrin om kulturrelativism. Man antar att alla kulturer har lika värde oavsett deras konsekvenser för människorna. Det är en doktrin vars falskhet lätt avslöjas genom att se hur kristna och judar bemöts i islamdominerade länder.

Det är alltså hög tid att politiker och media öppnar upp för en fördomsfri och öppen debatt om konsekvenserna av multikulturalismen, kulturrelativismen och invandringspolitiken.

Carl Anders Breitholtz

 

Redaktören Carl-Henric Jaktlund på tidningen Dagen svarade så här:

Svar direkt: Vi ska inte löna ont med ont

Nej Carl Anders Breitholtz, det är inte den organisatoriska överbyggnaden som bygger ett land, det gör människorna som bor där. Poängen är att låta just det ske, och den svenska befolkningen ser annorlunda ut nu jämfört med några årtionden tillbaka. I det finns utmaningar och problematik men även stora tillgångar och möjligheter. Integration i ett demokratiskt land innebär att de nya rösterna läggs till de äldre. Som jag skrev i ledartexten: ”Det handlar inte om en öppenhet för förändring av demokratin eller avfärdande av mänskliga rättigheter, den formen av grund ska inte ändras. Men bygget där ovanpå behöver formas utifrån den verklighet som råder, och den innefattar nya människor. Vågar vi låta dem vara med och forma i stället för att ’vi’ enbart ska forma ’dem’?”

Breitholtz ställer frågan varför vi ska ta emot ”muslimska invandrare när deras islamdominerade hemländer inte accepterar oliktänkande som kristna och judar”. Svaret på det är enkelt: För att det är så man ska bete sig. Låt oss gestalta det vi tycker att andra ska ta efter och inte löna ont med ont.

Carl-Henric Jaktlund

(Ovanstående artikel är hämtad från: Dagen 2014-06-04 ) 

Uppenbarligen vill redaktör Jaktlund inte inse, att med ökande antal muslimer i Sverige så stärker också islam sin ställning i landet. Det för på sikt med sig ett ökande hot mot judar, kristna, sekulariserade och alla andra icke-muslimer. Judarna har redan känt av denna antisemitism och antisionism, som följer med islam, varför de emigrerar till Israel i oroväckande omfattning. När skall du, redaktör Jaktlund, dina läsare på Dagen och många andra kristna inse, att islams mål är att införa sharia och förslava alla icke-muslimer? Det är den verklighet som kristna, judar och andra icke-muslimer tvingas leva under i alla islam-dominerade länder alltsedan islams begynnelse på 600-talet e.Kr. Det kulturrelativistiska och multikulturella Sverige och övriga Europa har öppnat portarna på vid gavel för islams tyranni? Det är dags tala öppet om verkligheten och skydda vår europeiska befolkning och vår civilisation!
CAB
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s