2. Den borttrollade psalmen – och den kyrka som kom sedan

Nu kommer andra och sista avsnittet av Fallet med den borttrollade psalmen –  och vad som kom sedan.

Plötsligt var den borta, nr 169 Fädernas kyrka i Sveriges land. Älskad av många, sörjd av få. Varför i all världen, undrade någon, portades den från den nya psalmboken av år 1986 då den ändå var så älskad av så många? Kyrkomötets politiskt valda ledamöter sitter inne med svaret: de ville anpassa texten till det rådande ideologiska vänsterklimatet. Men de föreslagna förändringarna godtogs inte av innehavarna av copyrighten. Take it or leave it var deras inställning. Varför kunde då inte Psalmbokskommittén och Kyrkomötet ha accepterat att Fädernas kyrka fick stå kvar orörd även i 1986 års psalmbok? Fanns det kanske inte längre plats i psalmboken för den kristna tradition som vuxit fram genom seklerna i vårt land? Uppenbarligen inte.

Fädernas kyrka försvann alltså med 1986 års psalmbok. Sedan dess har mycket vatten runnit under bron:

  • Feminismens intåg i Svenska kyrkan kom med många nyheter, men då dess förkämpar numera börjar sätta stopp för ord som “Herren” Jesus i Svenska kyrkans vokabulär, ja då anar man att både Fan och hans feministiska moster ligger bakom.
  • Karriärstopp för traditionellt troende präster, som vill ta större ansvar som kyrkoherdar. Men Rättning Vänster var portkoden!
  • Barnanpassningen och naiviseringen av tron, dikterat “von oben”, är långt ifrån det som Herren (förlåt uttrycket) Jesus syftade på när han sa att vi skulle “ta emot Guds rike som ett  barn”. Vad den kristna kommuniteten Taizé anser om det  – läs här.
  • Kyrklig vigsel av homosexuella inför Altaret. Det är tvärt emot Guds syfte med äktenskapet. Tror du det inte, så kolla bibelställen som Tredje Mosebok (3 Mos 18:22) och aposteln Paulus brev till Timoteus (1 Tim 1:10). Under Pridefestivalen i Stockholm anordnade Svenska kyrkan t.o.m. drop-in-vigslar av homosexuella – läs här.
  • Detta att Svenska kyrkan (sedan 2013) accepterar att låta sig godkännas av organisationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner (har jag glömt något nu?) genom s.k. HBT-certifiering av församlingarna – läs mer t ex här.
  • Det allt intimare samarbetet med islam, som kristendomen – och judendomen – redan från islams början på 600-talet och inte utan orsak betraktade som en villolära. Läs ex vis här.
  • Det tysta accepterandet av förföljelserna av kristna. Hundratusentals kristna dödas för sin tro i vår tid. Miljoner kristna förföljs för att de vill leva med sin tro. Åtminstone två totalitära ideologier ligger bakom– islam och kommunismen. Och det finns skäl att vara vaken för faran från även en tredje ideologi, som blir allt mer aggressiv mot de kristna: den ateistiska sekularismen. Varför tiger då Svenska kyrkans ledning – biskoparna och kyrkomötet – om detta? Lika illa är det när den nuvarande ärkebiskopen i sin julhälsning till Kyrkomötets ledamöter ger uttryck för mer sympati för muslimerna i Sverige än med de förföljda kristna i Mellanöstern och i andra islamdominerade länder. Att Svenska kyrkans ledning tiger inför förföljelsen eller öppet söker samförstånd med förföljarna och därmed tar ställning mot de förföljda kristna är oförsvarligt.
  • Illa dold fientlighet mot Guds utvalda folk – det judiska – och deras land – Israel. Det framgår om inte annat av Svenska kyrkans hemsida (där man bl.a. felaktigt påstår att Israel ockuperar “Palestina” mot internationell rätt. Israel har emellertid stöd i internationell lag till området och därför är det omtvistat, men någon olaglig ockupation föreligger inte – se här.)  Det är uppenbart, att i vår tid återsamlar Gud sitt folk till det land Han givit dem varigenom Bibelns profetior om detta uppfylls. Det enda rätta vore att Svenska kyrkan med alla medel sökte bistå judarna och Israel, inte dess potentiella bödlar som i nuläget. Israel befinner sig i en mycket svår situation. Det judiska folket behöver de kristnas stöd i denna tid av världsomspännande ond vilja mot dem och deras land.
  • Svenska kyrkans högsta lednings tummande på och ifrågasättande av den kristnas trons grunder som jungfrufödelsen, som de facto innebär förnekelse av Jesus som Guds Son och av den Helige Ande, dvs hörnstenar i det kristna gudsbegreppet. Dop godkänns i påhittade storheter som i “livgivarens” namn i stället för i den Treenige Gudens namn – i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Filosofiska resonemang av en f.d. ärkebiskop om att Jesus skulle vara en uppdiktad figur.
  • Detta att några biskopar, kanske alla, har “avskaffat” tron på existensen av ett Helvete – som om djävulen inte skulle finnas. Känner de inte till Förintelsen i nazismens Auschwitz och andra utrotningsläger i Europa, massdödandet i kommunismens fångläger i Stalins Sovjet, Maos Kina och Kim Jong-un’s Nordkorea? För att inte tala om det överhängande dödshotet mot det judiska folket i Israel?  

Herren Jesus sa, att innan han kommer åter måste det först ha skett ett “avfall”. Visserligen är Svenska kyrkan inte representativ för den världsvida kristenheten, nej, inte ens för de troende kristna inom Svenska kyrkan, men vad är det ovan nämnda om inte en exempelsamling på just avfall från tron? Inte utan orsak har den ryska ortodoxa kyrkan noterat, att Svenska kyrkan inte längre är en del av den heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan.

Men Gud är överraskningarnas Gud! Gud leder de kristna i Sverige på nya vägar. I Svenska kyrkan håller man taizégudstjänster med kristna av andra riktningar. Många söker sig till den katolska kyrkan eller blir ortodoxt kristna. Andra söker gemenskap i tron med frikyrkorna som Pingstkyrkan och Livets Ord. På sina håll vaknar reformatorn Luthers kristendom till liv. Man måste skilja på Svenska kyrkans politiskt-religiösa ledning med kristen tro på villovägar å enda sidan och å andra sidan enskilda församlingar, där man håller fast vid “fädernas kyrka”, tron lever vidare och Guds ord har framgång men obemärkt och i skymundan på bakgator, i slummen, på landsbygden.

Vi kristna måste uppenbarligen mer än någonsin stå fasta i tron och vara på vår vakt mot vantro, irrläror, politiska ideologier. Vi måste se till att vi har rikligt med olja i våra lampor, så att de är tända och sprider ljus i mörkret till dess vår Herre kommer åter. Kanske blir det snarare än vi anar – Bibelns profetiska tecken är allt tydligare.

CAB

Klicka på ovanstående bild och du får höra en av sångerna från den kristna ekumeniska gemenskapen i Taizé i Frankrike. Njutbart, eller hur?

Advertisements