Hot mot både judar och kristna

MELLANÖSTERN           (Först publicerad i Dagen 2012-10-05)

På sista tiden har risken för krig i Mellanöstern ökat. Det kan få förödande konsekvenser för det judiska folket men också för de kristna i regionen. Det framgår på olika sätt av europeiska, amerikanska och israeliska media, även om ämnet inte tas upp så ofta i tidningen på frukostbordet. Hur ska vi då förhålla oss till detta?

Israelerna har levt under krigshot ända sedan den judiska staten Israel bildades 1948. De islamiska staterna i Mellanöstern har sedan dess målet att utplåna det lilla landet och driva judarna i havet. Israel har angripits vid flera tillfällen men har försvarat sig med framgång. Iraks bygge av en kärnreaktor innebar ett akut hot, varför den förstördes i ett preventivt flygangrepp 1981.

Nu finns det ett nytt kärnvapenhot mot Israel, denna gång genom Irans nukleära projekt. Det har enbart fredliga syften hävdar Iran, men Israel menar att målet är att skaffa kärnvapen till våren 2013. Om det inte förhindras kommer sannolikt fler länder i Mellanöstern att skaffa sig kärnvapen inom en tioårsperiod, en förödande hotbild.

Den israeliska regeringen vill genomföra ett preventivt angrepp på Irans nukleära anläggning innan det är för sent. Men ska man invänta stöd från USA, som lovat ge skydd? Vågar Israel lita på denna sin närmaste allierade, som snart har presidentval med oviss utgång? Samtidigt hotar Iran att radera Israel från kartan.

I Iran har man konfererat med andra länder för att vinna stöd för sitt nukleära projekt. Egyptens sunnimuslimske president har träffat Irans shiamuslimske president, något som inte ägt rum på årtionden. Fiendskapen mellan islams båda grenar verkar tonas ner.

Även i Syrien har shiamuslimerna makten, där Assadregimen stöds av en minoritet shia medan majoriteten av rebellerna i inbördeskriget är sunni. Muslimska Brödraskapet och Turkiet sägs operera bland rebellerna.

Om de tar makten förlorar Iran en bundsförvant. FN:s försök att intervenera har misslyckats. Ryssland och Kina förhåller sig avvaktande.

Med Muslimska brödraskapet vid rodret i Egypten styrs landet liksom Saudiarabien av sunnimuslimer. Egyptens nye president Morsi har avskedat landets två högsta militära befälhavare och ersatt dem med generaler lojala mot brödraskapet. Morsi har också avskaffat en lag som förhindrar presidenten att inleda krigshandlingar utan att först ha godkännande av militärmaktens högsta ledning.

Israel har begärt att Egypten ska ta kontroll över terroristnästena i Sinai. Egypten har laddat upp med tanks, långt fler än gällande avtal medger. Frågan är om de kommer att dras bort när terroristerna kuvats.

Från Gaza avfyrar palestinska terrorister raketer mot städer i sydvästra Israel, som besvarar angreppen. I norr hotar Hizbollahgerillan med räder in i Israel från libanesiskt territorium, kanske även med kemiska stridsmedel. Israels premiärminister har varnat Libanons regering att det kan stå landet dyrt om inte dess regering tar fullt ansvar för sitt territorium.

Medan krigshotet närmar sig har man i Väst blicken på matprogrammen på tv. Det har man även i Israel, men där gäller frågan: Vad ska vi ha till middag – i skyddsrummen? Israels förre försvarsminister menar att landet är rustat för att klara ett krig i 30 dagar, men räcker skyddsrummen till?

Ett preventivt flygangrepp skulle förhindra hotet temporärt men skulle troligen utlösa massiva motangrepp. Det är ovisst om USA kommer att agera och i så fall när. Det judiska folket står inför hotet om en andra förintelse.

Israeliska politiker har sökt råd av Haredipartiets ledare, den 91-årige rabbinen Ovadia Yosef, som svarade: Ni vet vilken situation vi befinner oss i, det finns onda människor, Iran, på väg att förinta oss … Vi måste be inför (den Allsmäktige) av hela vårt hjärta.

Finns det då något vi kan göra för dem? Att ensidigt ta ställning för det palestinska folket och mot Israel, som flera grupperingar gör, innebär att man tar parti mot det judiska folket, således antisemitism i ny skepnad. Svenska kristna ledare måste därför markera en tydlig gräns mot den hållningen, uttala klart stöd för Israel och det judiska folket och stå för den linjen även praktiskt.

Det är också känt, att de kristna i Mellanöstern förföljs för sin tro. Kyrkor bränns, kristna dödas. Hotbilden förvärras av det säkerhetspolitiska läget. Kristenheten måste kräva rättvisa mot dessa brott och med alla medel bistå våra utsatta trosfränder.

Carl Anders Breitholtz

Publicerad 2012-10-05 i DAGEN

Advertisements